maja

Hej! Idag ska vi berätta om våran bok på engelska eller på svenska...  Jag väjer svenska.

Uppgift: Min bok handlar om en tjej som är på flykt, eller jag tror det i alla fall. Dem har inte sagt/skrivit det i boken så långt som jag ha kommit men det låter som det. Min bok är 518  sidor lång och är en  tvuxen bok... Men eftersom jag brukar läsa ungdomsböcker i vanliga fall och alla andra fick en liten utmaning, så valde jag en vuxenbok.

Jag tror och hoppas verkligen att jag klarar av att läsa ut den. Jag är nästa helt säker på att jag klarar det, det kommer ta tid . . . Men jag ska klara det.

Tillbaka til uppgiften: Tjejen verkar inte ha mycket pengar och verkar ha det svårt i livet,  så långt som jag har läst pratar hon med en konsig man. Man förstår inte boken så bra, den är skriven på ett så vuxet vis...






My dream boy: My dream boy name is Peter Lewis Kingston Wentz III(Pete Wentz), i like him becuase he seems nice. He also seems easy to talk whit. Then he is a really good guitar player, and i like to play guitar.


One of the other reasons are that he is in a band called Fall out Boy, and i love their music. . . But i know you don´t like their music so don´t do that, and if you do don't come and complain at me.

He has black hair and he is kind of short. somtimes he wears a hat.


And the most important is that he is nice and love animals and he loves animals and seems nice.

I can't say that i love him but i like him and if he would be younger

hejsvejs!

Idag ska vi berätta om våra berättelse och komentera någon annas berättelse:D



min berättelse:

Jag skrek av smärtan när den smala nålen trängde sig igenom mitt skinn ner till den pulserande blodådran. Jag är förmodligen den kännligaste personen det gäller sprutor, jag skriker av varje litet stick, redan samma dag hade jag tagit fyra andra sprutor för Tyfoid feber,

meningokocksjukdom, pneumokocksjukdom, tuberkulos och nu tog jag den sista sprutan för malaria.

De hemska sprutorna hade gett mig fula blåmärken på min vinterblekta hud, det är en av dem anledningarna jag hatar sprutor men den största andledningen är att det gör ont. Efter att jag tagit vilken spruta som helst kom den oändliga smärtan, det gjorde ont i hela armen jag blev snurrig och mådde också illa. Känslan efter fem sprutor var hemsk, när jag klev ut det lilla rummet på sjukhuset var jag svimfärdig.

 Mina ben kändes som spagetti, jag gick vingligt ut till bilen som stod parkerad i det mörkgråa garaget. Jag stoppade in den svarta nyklen in i den nyoljade låset, jag vred om nyklen. Jag öppnade den svarta bilen, jag dunkade till huvudet i taket när jag skulle sätta mig i det kalla gråa lädersätet. Jag stängde dörren, och stoppade in nyklen i nyckelhålet. Jag vred om och bilen startade, jag tryckte min högra fot hårt mot pedalen. Bilen for iväg i en himla fart. Garaget öppnades när jag började åka upp för kullen som ledde upp till vägen, när jag kom ut ur garaget svängde jag höger. Gatorna var tomma. Inte en enda bil eller människa syntes till på den smala asfalterade vägen.

Jag körde mot min dyrt betalde takvåning, när jag kom fram parkerade jag bilen på samma ställe som den alltid stod på. Jag klev ur bilen jag ställde höger ben så stadigt som jag kunde på vägen och vinglade ur bilen, dörrvakten öppnade dörren åt mig precis när jag kommit i höghuset såg jag hur någon reste sig på min högra sida och sprang emot mig, jag kände hur hans armar kringlades runt min kropp och mina fötter lättade från marken.

- Nu ska vi till Madagaskar.

- Mm, sa jag precis innan mina ögonlock blev tunga som bly och stängdes.
 




Min berättelse handlar om Julie och hennes pojkvän Pete, dem ska åka till madagaskar på förlovningsresa. Den är lixom romantisk. Jag brukar inte skriva romantiska berättelse så det blir förmordligen lite hackigt;D Men det ska bli superskojjigt, jag är inte säker på att det kommer bli så bra men jag hoppas. Jag gillar att läsa romantiska, så nu får jag ta tag i att börja sriva mina egna romantiska berättelser. Så nu får vi hålla tummarna:D






Lovisas berättelse:




Jag älskar inledningen, det kändes som om jag stog precis bakom Kiara. Det var en härlig känsla, när jag läste stängde jag av allt som fanns runtomkring. Den var mysig, jag tycker lite synd omrkligen om Kiara. Men endå inte, för hon hade så underbara vänner

Jag tycker samma sak om kapitel 2, jag gillar den sortens berättelse. Jag gillar inte att skriva dem men jag älskar att läsa dem. Jag tycker verkligen om Kiara och hoppas att jag får läsa resten:D



hejdå/maja

Hellu!

Denna gången ska vi blogg om en helt annan sak än våra klassiker, vi ska skriva en kort berättelse om två bilder som ni kan se på denna blogg: www.kanotencarola.blogg.se .


Så nu ska jag börja skriva om bil nummer ett:


1. Det var första gången jag tittade egenom bilderna på det sättet, i varenda bild var det något som inte stämde. Jag blev så arg att jag slängde albummmet på golvet. Dammet yrde omkring och ett foto flög ut ur en hemlig ficka på bokens rygg. Jag hukade mig och tog upp bilden från golvet, på bilden stod det en liten flicka i en vagga hon så så glad ut denna gången. På alla andra bilder i fotoalbummet ser hon ut att var ledsen och absolut inte omtyckt. Konstigt att jag aldrig märkt den myskiska fickan.
Jag fick albummet för två år sen och har aldrig upptäckt det förrut, jag reste mig upp och gick mot hallen. Jag satte på mig mina skor, när jag tog tag i det iskalla handtaget fick jag kalla kårar längs ryggraden. Samma sekund som jag vände mig om fick jag ett slag i huvet, jag trillade handlöst ner på golvet. Jag låg kvar där i lera timmar innan det hände...




2. Jag gick in med säkra steg på barnhemmet där jag hade varit och hälsat på för en vecka sen. Nu var jag säker på vilket barn jag skulle adoptera.

När vi satt inne på kontoret satt den lilla magra pojken Charlie och tittade förundransvärt på mig,. Det var som om jag redan kände honom, endå fast jag bara träffat honom en gång innan. Jag skrev under papprena och lovade att ta väl hand om honom. Jag försökte ta has hand när vi gick till min bil, men han drog sig bara mer och mer undan. När jag hjälpt honom att spänna bältet gick jag runt bilen och satt mig i förarsätet, och då visste jag att mitt liv aldrig skulle bli detsamma igen.

När vi kom hem sprang han fram till vår hund och började klappa den, jag visade lilla Charlie sitt rum och han la sig i sängen för att ta en liten tupplur.
När han vaknade gick han direkt till mig och gav mig en kram, senare på kvällen efter jag gått och lagt honom och var på väg till  mitt rum gick han efter mig och tog tag i min hand. Jag visste att han var rädd så jag tog extra madrassen och la den i Charlies rum nedanför han säng. Det var så Charlie och jag spenderade vår första natt...







HA DET GUTT LILLE SKUTT:D  /maja

Hellu!:D 

Jag har äntligen läst ut Ivanhoe ( av: Walter Scott) jag läste ut den innan lovet men lånade inte någon ny. För jag visste att jag inte skulle läsa något på lovet eftersom jag har haft FULLT upp i stallet ;D  Det verkar väldigt lat gjort av mig, men det känndes lite onödigt att boken skulle ligga och damma hemma. Jag ska förmordligen byta till boken skattkammarön, men jag är inte säker, det beror på om jag hitttar något jag gillar bättre. Men annars får det bli skattkammarön.


Skattkammarön:
Den unge Jim Hawkins får under dramatiska omständigheter en skattkarta i sin hand. Det är många som är beredda att döda för att få ta i den. Inte minst den ökende piraten Long John Silver som gör myteri på väg mot skattkammarön. Väl framme på den öde ön börjar en kamp på liv och död som ingen vet var den ska sluta.




"De blev åtskilligt förvånade, och efter en liten rådplägning gick de allesammans ner i skansen,utan tvivel för att falla på ryggen."

Jag tycker att citatet är intressant, men eftersom jag inte har läst boken har jag faktiskt ingen aning om vad det handlar om. Jag valde detta citatet för att jag bad Oliver säga stopp när jag snurrade runt fingret på en sida ;P
Jag har ingen aning om vad det handlar om, men det låter intressant. Jag vet inte vad alla ord betyder men dem är så intressanta. Det låter förmordligen inte som jag har skrivit det, och när man läser det så ser det förmordligen jag bara har skrivit så som jag skrivit för att få en ganska lång del till uppgiften



Bara så alla vet så har jag den nya skattkammarön, det är nästan samma fast med annat omslag;D



HA DET GUTT LILLE SKUTT  /maja